Känner för mycket, känner för lite, känner inte alls.

Jag spelar alldeles för mycket lol, bråkar med mamma och pappa, lever livet med Lina, går på nattpromenader till min äng och söker trygghet hos Tommy. Han finns alltid där, ja vet att mycket beror på mitt utseende men just nu känner jag bara who cares. Jag har honom på ett sätt som jag aldrig haft någon förut och det är så bra. Vetifan vad jag skulle gjort utan honom, han är bäst. Och jag behöver inte bli ihop med honom och älska honom föralltid, det vi har nu är så himla bra. Samtidigt så är han så svår, för jag tror att han döljer nått som jag aldrig kommer få reda på... Och min känsla säger mig att det här sommarlovet kommer förändra allt. Det kommer bli så jäkla grymt !

Är så äckligt trött så det finns verkligen inte. Alarmet på mobil kände för att ringa redan klockan sex idag, och jag som gick och la mig halv två... Men jag tänkte bara berätta att jag har haft en toppenhelg med mina fina. Började fredagen vid Sjötorpa med Lina och Jontisen och fortsatte senare med en vandring till simsjön med Amanda. Skulle egentligen till Vara men så blev det inte riktigt. Vi käkade b&j och hängde även med Oskar och marcus + deras polare, så jäkla roliga. I går drog jag till klassfotbollen med Lina, träffade pontan lite och sen drog jag hem och dog. Loreen vann eurovision, hela fucking skiten !!!!! Idag ska jag iaf till klassfotbollen igen, för att kolla på Gabbe och Tompie. Nu ska jag fixa mig, haaajdaaa.

Jag lät min röda cykel glida runt hörnet samtidigt som jag fick syn på Honom. Han stod där och såg lagom förvirrad ut, hälsade artigt och kastade några snabba blickar på mig. Allt va som innan, innan han tog över platsen i mitt hjärta där bara den jag tycker mest om får va. Sen började det, han tog på mig, kollade på mig, log mot mig, skämtade med mig, flörtade med mig. Ja, givetvis flörtade jag tillbaka för det förväntas av mig, oskyldigt, diskret. En del närhet och en massa leénden. Hans panna mot min panna, solens strålar reflekterandes i hans ögon. Bara en liten puss ifrån tillräcklighet. Men nej, hjärnan säger "kan ju inte låta honom få mig så lätt" och då motstår jag frestelsen att trycka mina läppar mot hans. Dock så tycker jag om honom så så mycket, men jag är rädd. Rädd för att falla. Rädd för att han inte kommer ta emot mig. Måste lita på honom, till 110 %, så som jag aldrig litat på någon annan förut. Om det här ska funka...

Vad oroar du dig för just nu? 
Att tommy ska sluta gilla mig
Vad hatar du just nu? 
skolan och alla läxor

Om du kunde dricka alkohol varje dag utan några bi-effekter, skulle du?
nej

Vad gjorde du igår kväll? 
tränade och spelade lol

Va ditt sista förhållande ett misstag, varför? 
ja, han var inte min typ och hade dåligt inflytande på mig

Vem sa du sist "jag älskar dig" till?
Mamma eller pappa typ

Vad är din relationsstatus?
singel

Hatar du någon just nu? 
nej

Skulle du ta tillbaks någon av dina ex? 
nej

Ångrar du någonting? 
ja, ångrar nästan alltid saker jag inte gör

1.Fokusera på skolan och blir klar med allt som jag ligger efter med.
2. Träna fysiskt minst 2 ggr + göra axelövningar varje dag
3. Snacka mindre med Tommy :(
4. Spela max 3 lol-game om dagen

Jag snackade med Honom och jonathan förut och han är inte borta, inte helt iaf. 
Om han är någon annans än min så skulle han väl va jonathans, och det stör mig inte.
Jag kan nog fortfarande va hans 1andonly men jag börjar tappa min respekt så nu måste

Jag saknar honom så att det gör ont, och jag är ganska övertygad om att jag har förlorat honom. Han är inte min längre, han tillhör nån annan.

åh, jag blir så arg. Eller nått...
Jag har kommit på att han är min "nästan-pojkvän", mitt allt.
Han var jättegrinig och vi småtjafsade lite, så som man gör liksom.
Först klickade han mig när jag var lite bitchig, sen kunde han inte göra det en gång till så då gjorde jag det åt honom, och typ 2 min senare så bara "förlåt söta sofia snälla vi snackar igen?" 
Så söt. Fast han fortsatte att va grinig så då blev jag arg. Bitch please.

Jag är kär i honom, och han är min. MIN MIN MIN ! 
Åh, jag är så himla lycklig. Vill inget mer än att somna i hans famn, jag bryr mig inte om att han tafsar vill bara känna mig trygg, hos honom. Älsklingen min. if you were my boyfriend...

Han känns så långt borta, även fast han är så nära. Jag vill få honom att le som personen på andra änden av telefonlinjen fick, vill somna i hans famn med hans händer i mitt hår. Men han vill bara HA mig, jag är lite som en exklusiv leksak för småbarn, använda och sen kasta bort när han tröttnat på den. Precis så är det och jag hatar det. Jag vill va hans allt. Jag hatar att inte ha kontroll, jag är helt lost. Borta. Förrvirrad. Vilse. Blottad. Redo att krossas. Jag orkar inte.

det började när hösten gjorde intrång, när oktoberhimlen färgades mörk och novembers gator kantades av löv. När lamporna slocknade och jag gick vilse i mörkret. Kände för lite, tänkte för mycket. Flydde från tryggheten och spendarade tiden och tankarna i ett rum på landet. Flydde från rummet och blev fäst vid kollektivtrafiken. Tappade allt, det enda som existerade var han, det stora rummet och västtrafik. Allt annat försvann.

från att inte veta ett skit, till att veta precis vem man vill ha, så jäkla grymt. Jag har aldrig varit såhär kär, eller såhär sårbar. Åh, jag älskar dig tommy <3

Jag är jättekär och jag borde va så himla glad, men allt är så jobbigt. Jag måste dissa Ludde. Jag måste fråga Tommy om han gillar mig som mer än vän och isf måste jag säga att jag tycker om honom. Han är den bästa. Men vill han inte ha mig måste jag lära mig att leva utan honom och bara tanken får mig att lipa. Jag är så förbannat kär, men jag vill inte va kär i honom. Jag är så blottad och vill han så kan han knäcka mig totalt. Med några få ord.

Mitt liv är så jobbigt. Vill bara läsa in mig på mitt rum och lipa. Jag är beroende av tommy och gillar honom allt för mycket, jag snackar asmycket med Ludde och gör allting väldigt komplicerat. Sen stör det mig att Nadias-på-g-kille Miki är precis som jag var innan jag träffade Filip och förändrades. Jag saknar gamla Sofia. Nu ska jag dra och träffa Ludde och sen Tommybabe. Ser man livet som ett spel så spelar jag inte speciellt bra. Fuck my life.

Jag tycker verkligen om honom. Han är allt.