Jag är tom. På tankar. Fast i självaverket tänker jag hur mycket som helst. På Tommy.På skolan. På min fortsatta träning. På vad Amanda ska säga. På Ludwig. Men mest på mig själv faktiskt. Det förvånar mig att jag inte har något som helst emot att han tafsar, klämmer och känner. Vi sov ensamma i stugan efter att Oliver åkt hem, och jag var typ 1 min ifrån att somna i soffan med hans hand på mitt bröst och min näsa i hans hår. Det stör mig att jag låter honom vinna, att jag fortsätter spela hans spel, det spel han är förbannat bra på. Men han är så gosig, och jag behöver nån. Så det får blir så här nu. Jag får känna hans hjärtslag och hans armar runt min midja och han får känna mig, ta på mig. Jag är blottad.