finns inte tid att känna

hej, hur är det ? Jo det är alla tiders, hur är det själv ? Bara bra.
Hjärnan har gått ner i varv och tankarna färdas långsammare och är inte lika många längre. Finns inte tid eller kraft att tänka eller känna, men vad gör det när jag har det hur bra som helst. Har hunnit med avsked, promenader, förbjudna möten, pizzahäng och biomys, mår hur bra som helst. Känner vinden i håret och nattens kyla när vi lägger meter efter meter av asfalt bakom oss. Du och frugan. Trivs som bäst i hans famn med hans armar runt min midja. Hittar tillbaka till mitt barnsliga inre när jag och Amanda utforskar hentorps lekplatser och samlar hela tiden vuxenpoäng när jag diskar och lagar min egen mat, passar till och med tiden. Den ni. Imorgon ska jag leka hemmafru och på fredag åker jag tillbaka till Lisa och familjen i underbara Skåne.

it's easier to say good bye

Go uppdatering här då va. Men jag har hunnit med att jobba i typ 2 veckor, trivs asbra och det kunde inte varit bättre. Mitt jobb är alla tiders, även fast mirre har slutat nu. Vi jobbade bra ihop och funkade faktiskt bra annars också. Sen va jag i Skåne med familjen och Sköldarna, så jäkla treligt. Solarium och jacuzzi i huset, woop woop. Så nu bor jag själv här i lilla Skövde medan dom är kvar i Skåne, det funkar mycket bättre än vad jag trodde att det skulle göra. Känner mig som en riktigt hemma fru, nästan. Jag passade på att ta hit världens bästa unge igår för att han skulle fixa lol åt mig. Gosade som fan, spelade lite, dampade lite och skrattade, trivs med dig gubben. Han vill ha mig som kk och jag tror det kan funka, när jag kommit över att han är tjock. Men smeka kan han, herrejösses. Och jag är kåtare än vad jag trodde. Time will tell...

i'll do it for you

Jag mår finfint, börjar jobba som vaktmästare på kyrkogården imorgon, wehå. Får se hur det blir. Annars så spelar jag massa lol och har börjat snacka med Tompie igen, han är världens bästa. Men jag är inte kär nu, men han är min absolut bästa killkompis iaf. Min fina, han behöver inte längre ägna all uppmärksamhet åt mig, det får finnas andra, bara han säger det vilket jag inte tror att han gör. Pucko, mitt pucko. Och ja, allt är fortfarande sjukt komplicerat.

RSS 2.0